Linnéa Enberg

... och ett prov på mitt psyke..!

 

Med detta menar jag absolut inte att jag är världs bäst eller något sådant men detta är något jag länge tänkt på och undrat över. När man skriver ett offentligt in lägg, gör en affisch eller något annat skriftligt som alla kan se och ta del av - vill man inte fram stå som seriös då? Man vill väl bli förstådd? Det är ju skönt när man kan läsa en text och förstå den på en gång, utan att behöva gå till baka för att förstå samman hanget i den. Det kanske bara är jag som tycker att det blir lite styltigt att hoppa omkring i texten..? Det är väldigt många som inte märker när sådant här sker. Varför vet jag inte. Vi har gått lika länge i skolan och lik värdiga ut bildningar. Somliga har till och med pluggat med seriösa saker än jag men problemet kvar står ändå. Dessa in lägg, eller vad det då kan röra sig om, kan handla om allt mellan himmel och jord men har alla något gemensamt. De ser tyvärr inte ut så här:

 

 

 

De som är lika störda som jag har nog redan in sett vart jag vill säga med detta. Så här ser den verklighet jag har stött på ut:

 

 

 "Idag har jag varit ute i solen med min pojk vän. Det var jätte härligt. Vi grillade falu korv och drack kok kaffe..."

 

 

 

 

Meningarna förlorar allt flyt. Det blir hackigt och ser inte bra ut heller. Vart gick det fel när folk plötsligt bestämde sig för att börja särskriva allt möjligt. Gör de det för att provocera oss som vill försöka bibehålla ett stilrent skriftspråk som är lättförståeligt och flyter på bra? Är detta den nya svenskan som, liksom engelskan, skriver isär nästan allt? Är det dit vi är på väg? Jag må vara konservativ men särskrivning är inte fint eller bra och ser inte på något sätt seriöst ut... alls. Vissa meningar blir faktiskt helt oförståeliga. Jag säger detta återigen: Jag är INTE perfekt inom detta område men jag försöker. Det är väldigt enkelt att googla ifall ett ord bör, eller inte bör, skrivas ihop. Visst inte är det någon katastrof om man särskriver... Någon gång... Än.
Jag tänker bara på alla de, alltför unga, barn som har facebook, Instagram osv. De ser vad de äldre gör och skriver och ser upp till dem, vill efterlikna dem (DE/DEM/DOM-grejen!! Ej att förglömma!). Om nu, som det ju är, en halv generation särskriver och inte bryr sig. Hur stor är då chansen att dessa yngre förmågor ska kunna lära sig rätt från början? Hur ska de lära sig att skriva ett seriöst CV och personligt brev för framtida jobbsökningar?

En språkförändring är på väg men den går, enligt mig, inte i rätt riktning.

 

HejhejebuHJEKbkd.iej d DEERP! Jag är inte så farlig och arg! Vill bara påpeka detta... och det kliar lite i min själ varje gång en särskrivning hoppar framför mina ögon. Givervis ger den mig ett gott skratt... Tills jag blir medveten om att jag inte bara skrattar åt en skrift, utan också personen som har skrivit detta... DET är inte lika okej egentligen.

 

 

Mjaouwh!