Linnéa Enberg

Ett glas med iskall äppeljuice en solig och varm dag som denna! ... Försöker också gräva fram sommarbenen=avhårisera... HAH!

 

Kopierar ett facebookinlägg jag gjorde för några dagar sedan.

... och ett prov på mitt psyke..!

 

Med detta menar jag absolut inte att jag är världs bäst eller något sådant men detta är något jag länge tänkt på och undrat över. När man skriver ett offentligt in lägg, gör en affisch eller något annat skriftligt som alla kan se och ta del av - vill man inte fram stå som seriös då? Man vill väl bli förstådd? Det är ju skönt när man kan läsa en text och förstå den på en gång, utan att behöva gå till baka för att förstå samman hanget i den. Det kanske bara är jag som tycker att det blir lite styltigt att hoppa omkring i texten..? Det är väldigt många som inte märker när sådant här sker. Varför vet jag inte. Vi har gått lika länge i skolan och lik värdiga ut bildningar. Somliga har till och med pluggat med seriösa saker än jag men problemet kvar står ändå. Dessa in lägg, eller vad det då kan röra sig om, kan handla om allt mellan himmel och jord men har alla något gemensamt. De ser tyvärr inte ut så här:

 

 

 

De som är lika störda som jag har nog redan in sett vart jag vill säga med detta. Så här ser den verklighet jag har stött på ut:

 

 

 "Idag har jag varit ute i solen med min pojk vän. Det var jätte härligt. Vi grillade falu korv och drack kok kaffe..."

 

 

 

 

Meningarna förlorar allt flyt. Det blir hackigt och ser inte bra ut heller. Vart gick det fel när folk plötsligt bestämde sig för att börja särskriva allt möjligt. Gör de det för att provocera oss som vill försöka bibehålla ett stilrent skriftspråk som är lättförståeligt och flyter på bra? Är detta den nya svenskan som, liksom engelskan, skriver isär nästan allt? Är det dit vi är på väg? Jag må vara konservativ men särskrivning är inte fint eller bra och ser inte på något sätt seriöst ut... alls. Vissa meningar blir faktiskt helt oförståeliga. Jag säger detta återigen: Jag är INTE perfekt inom detta område men jag försöker. Det är väldigt enkelt att googla ifall ett ord bör, eller inte bör, skrivas ihop. Visst inte är det någon katastrof om man särskriver... Någon gång... Än.
Jag tänker bara på alla de, alltför unga, barn som har facebook, Instagram osv. De ser vad de äldre gör och skriver och ser upp till dem, vill efterlikna dem (DE/DEM/DOM-grejen!! Ej att förglömma!). Om nu, som det ju är, en halv generation särskriver och inte bryr sig. Hur stor är då chansen att dessa yngre förmågor ska kunna lära sig rätt från början? Hur ska de lära sig att skriva ett seriöst CV och personligt brev för framtida jobbsökningar?

En språkförändring är på väg men den går, enligt mig, inte i rätt riktning.

 

HejhejebuHJEKbkd.iej d DEERP! Jag är inte så farlig och arg! Vill bara påpeka detta... och det kliar lite i min själ varje gång en särskrivning hoppar framför mina ögon. Givervis ger den mig ett gott skratt... Tills jag blir medveten om att jag inte bara skrattar åt en skrift, utan också personen som har skrivit detta... DET är inte lika okej egentligen.

 

 

Mjaouwh!

 

 

Jonas åkte tidigt för att han skulle iväg och rodda upp sina saker för SMASK. Tidigt=6.55!

Jag somnade om och hade ingen aning om tid och rum. Gick sedan upp för att planka låtar då jag hörde att det bråkades, något enormt, i lägenheten snett nedanför mig.

Jag avvaktade och lyssnade. Det smälldes, skreks, kraschades saker och till slut slängdes en ung, alkoholpåverkad person ut. Hen gick vinglande omkring och bestämde sig för att gå upp för min (och min grannes) trapp. Jag ställde mig vid kikhålet. Personen knackade först på hos dem, utbytte några ord och gick sedan över till min uteplats där hen såg min låsta cykel stå. Den ville hen givetvis plocka med sig så hen fällde upp stödet och började vingla iväg varpå jag klev ut och bestämt sa till hen att ställa tillbaka cykeln. Hen såg överrumplad ut och började klumpigt släpa tillbaka cykeln till sin ursprungliga plats medan hen bad om ursäkt och sa "Absolut, det fixar jag, ingen fara...".

Jag bad hen att sedan gå därifrån utan min cykel vilket hen försäkrade mig om att hen skulle. Jag stängde dörren och fortsatte kolla ut genom kikhålet. Två sekunder hann passera innan hen var på min cykel igen och vinglade mot trappen. Jag hade inte ens tagit på mig mer än trosor och en långärmad tröja men min cykel ville jag ha för mig själv så jag gick ut och frågade återigen vad hen höll på med och bad hen återigen att ställa tillbaka cykeln och gå därifån utan den. Hen svarade sluddrigt tillbaka: "Ja, du kan ju försöka stoppa mig." Så onykter som hen var, var fritagningen av cykeln nästan skrattretande enkel men jag tog ändå in den i min lägenhet. Hen snubblade nedför trappen men klarade sig oskadd och vinglade sedan tillbaka mot den lägenhet där hen kom ifrån. Jag hörde skriken och bankandet börja igen och kände att detta var droppen - så jag ringde polisen.

Detta spektakel hade uppfattats av många grannar som kom ut för att se vad som pågick. Hemskt att något sådant här ska behöva ske för att man ska få se sitt grannskap men jag klandrar ingen. Själv var jag ju precis lika nyfiken och skärrad.

Jag klädde på mig och gick ut eftersom att jag hörde hur bråket bara eskalerade inne i lägenheten snett nedanför mig. Jag tänkte att jag kanske kunde hjälpa till att hålla fast den våldsamma personen som kort därefter kom utrusande och  gick lös på en vägg. Efter hen kom en av hens vänner och försökte lugna ner hen som bara skrek och slog vilt omkring sig för att sedan kasta sig i snön och börja gråta.

Polisen anlände kort därefter och de hade koll på vem personen var sedan tidigare. Hen skulle få skjuts hem av en kompis och allt lugnade ner sig.

 

Jag hoppas nu innerligt att den här personen ska få hjälp med sina problem så att det inte bara förbises.

SÅ! Fortsätta med plankningen nu då! Kul!

 

F.ö: Tusan vad jag ska vara i kontakt med polisen detta år/inom loppet av ett år!

 - Knivhotet/bråket i Kalix

 - Stölden av min bil

 - DETTA!

 

What's going on?!

Gladast i världen blev jag när jag kom hem nu för en liten stund sen och hittar ett handskrivet brev i min postlåda!

Detta brev är skickat av finaste Malin Hilding och vi ska nu bli brevkompisar, som på den gamla goda tiden! :'D Jag är supertaggad!!

 

Igår åkte Jonas och jag upp till Boden för att jag skulle köpa några cymbaler. Det följde kaaanske med lite annat på köpet också... skulle man väl kunna säga..! Detta pga besök i några second hand-affärer. HOPPSAN! Detta är ett intresse som vi båda delar. Farligt - men nice!

 

... smög jag upp före min man och slängde ihop lite frukost. Hjärtformade bitar av gurka och Jokkmokkskorv på lingongrova! Mycket uppskattat blev det i alla fall. Gav honom också några gula rosor. Det ska tydigen betyda: "Du är solen i mitt liv." Tyckte att det var lite lagomt smörigt och sådär ;)

 

Idag sov vi för länge... såklart! Jag började inget förrän kl 12. DICIPLIN: Något som ännu inte exsisterar i mitt liv, HEHE!

Vi åkte iväg på lyxlunch på "Paltzerian". Premiär för mig... Kanske "sekundär" iofs... NÅJA! Längesen sist var det då åtminstone.

 

 

... Så kan det bli av en take away-mugg från Kåren!

Med detta vill jag bara klargöra några saker i min tillvaro så att allt slipper bli så förvirrat när ni, mina vänner, och jag träffas nästa gång.

Jag har nu - efter många om och men, diverse misstag, famlande i mörker, oförstånd och blåögdhet - funnit en man som gör mig lycklig.

Denne man är en man som förstår mig, en man som hjälper och bryr sig om mig, en man som vill vara med mig, en man som älskar mig som jag är, en man som vill leva med mig, en man som uppfyller alla mina "drömprins"-visioner, en man som jag kan leka med, en man som jag kan mysa, skratta, gråta, vara allvarlig, busa, prata och bara hänga med.

 

Min man, inte min pojkvän. Detta var en av de första sakerna jag meddelade min livskamrat när vi förstod att det var dit vår relativt nyfunna vänskap naturligtvis skulle leda. "Jag ska inte ha någon mer pojkvän, för pojkar ställer bara till det... Jag ska ha en man. Så om du kan leva med att vara det åt mig så...". Han såg lite förvirrat på mig efter min första paus. Sedan tittade han på mig, log och sa att det var något han absolut skulle kunna klara av. 

 

Detta kom kanske lite hastigt och lustigt, i vanlig ordning, men denna gång (tag i trä!) vet jag att det är på riktigt. Allt är ömsesidigt, allt är roligt, allt känns så naturligt, allting som var innan är mindre viktigt. Alla har vi ett förflutet men det behöver inte nödvändigtvis formstöpa oss till vad vi är just nu och för resten av livet. Jag har minsann gjort ett och annat misstag. Inget jag är stolt över men inte heller något jag har tänkt förtränga - jag drar hellre lärdom av dessa tidigare erfarenheter så att jag inte gör om samma misstag igen.

 

 

Vår mentala connection är också på en osannolik nivå. Vi har varit med om liknande saker och kan relatera till varandra. Vårt sinne för humor är nästan bara för oss två. Ordvitsar. I massor. Dåliga som bra. Töntiga klipp. Kiss och bajs. Ironi... Vi tänker på saker samtidigt. En blick eller ett ord och sedan förstår vi. Bådas våra framtidsönskningar/planer lutar åt samma håll. Vi har liknande eller samma smak vad gäller kläder, mat och inredning. Musik är en självklarhet.

 

... På den vägen är det och vi håller nu sakta men säkert på att flytta ihop. "Det går fort fram" kan tyckas och i "fysisk" tid så gör det väl kanske det men då vi båda känner att det är detta vi vill så ser ingen av oss någon mening med att vänta. Vem vet - vi kanske inte lever i morgon så varför inte göra det bästa man kan av varje sekund.

Idag är jag ledig men jag hoppas att jag drar mig mot skolan lite senare :) just nu är planen att gå och handla och sedan baka lite bullar så jag kan bjuda Emil på det, sedan länge, utlovade fikat!! Haha :D

Detta är mitt vardagsrum

Pussen!

Förra veckan spelade vi in i studio. Sjukt roligt och lärorikt.

Här lägger "One-take: Andrei" sin gitarr, haha!

Håller på med någon typ av avvänjning från min nuvarande lägenhet. Det funkar! Vill bara flytta till MIN NYA EGNA LÄGENHET! Pappa hittade dessutom ett köksbord åt mig :) fantastiskt!

Hittade GIGANTISKA blommor/träd!

Unz-unz på Myspace i Holmsund!

       - Rånarligans egna tecken -

Först detta:

Det var fint väder idag!

Min bil är stulen också. Sjukt!

Gårdagens episka rockscen! ;)

 Underbara trummor!

Vacker väder idag minsann!

... Poetiskt-ish...

Mellanmål ;D hähä...

Div. matlagning! Jag kan faktiskt detta :D

Bäbissticknig färdig! Nu saknas bara leveransen :)

Sammanfattningsvis: Bra dag, igen!